Under 1600-talet förbands Munksjön med Vättern i etapper genom en kanal för att de vattensjuka områdena skulle dräneras. Höjdskillnaden mellan sjöarna var för liten och man fick ett stinkande stillastående dike fyllt av olika sorters avskräde. Kanalen gick i nuvarande Museigatan, Kanalgatan, fortsatte till Östra tullen och mynnade där i Vättern.
De garverier som låg vid kanalen pumpade ut sitt avloppsvatten i kanalen och detta bidrog till den dåliga vattenkvaliteten. Provinsialläkare Wåhlin använder i en rapport i mitten av 1700-talet meningar som "et illa stinkande träsk, af den sämsta belägenhet, det vatten som här står indämt gifver en stygg och osund stank." Redan på 1830-talet fylldes Breda hamnen igen och förvandlades till Nya torget (Östra i dag).

Simsholmskanalen byggdes åt Munksjö
På norra sidan behölls en mindre hamn (Fyrkanten). 1926-27 fylldes kanalen definitivt igen. För att förbättra vattenkvaliteten byggdes Liljeholmskanalen i Gripenbergsbanans banvall. Tillskottet av friskt vättervatten till Munksjön räckte inte. För att Munksjö pappersbruk skulle få färskt processvatten grävdes Simsholmskanalen och byggdes en ny pumpstation. Det friska vattnet pumpas via en kulvert i Munksjön till pappersbruket. Av miljöskäl är vattenkvaliteten nu för tiden noga övervakad.

Vid Kanalgatan 20 låg Jönköpings första folkskolebyggnad, den s.k. Lancasterskolan. Här bedrevs undervisning under åren 1824 - 45.
Jönköping var en av de städer som innan reglerna i 1842 års folkskolestadgar trätt i kraft periodvis hade olika folkskolor för de barn, som inte besökte stadens trivialskola.

I Jönköping fanns före år 1842:
Pedagogskolan, för den stora allmänheten
Där avgick pedagogen Hedin 1804 från sin tjänst då han fått en extra hovrättstjänst. Han hade dessutom under året blivit utsedd att sköta stadens tornur, för vilket han uppbar ett årligt arvode på 33 riksdaler banco. En deltagare i sockenstämman påpekade att ersättningen motsvarade vad en av stadens bättre ämbetsmän erhåller.
Vid sockenstämman i november 1804 antogs en fattig skolyngling vid namn Söderström som pedagog. Han hade hos prosten företett betyg att han "känner sin kristendom, skriver väl, något räknar och har förskaffat (sig) grammatikalisk kännedom, för att lära barn åtminstone att stava och innanläsa latin". Vid stämman yttrades att en sådan person icke var bärgad (ej kunde leva utan särskild lön), varför man föreslog s.k. julgång. Det var en löneförmån för stadens kantor eller klockare. Vederbörande skulle före jul gå runt till samtliga matlag och från dem hämta den för borgerskapet fastställda årsavgiften.

Lancasterskolan. Den byggde på att äldre elever undervisade sina yngre kamrater. Skolans lärare undervisade direkt blott de mest försigkomna eleverna vilka senare användes som "monitörer" att handleda de yngre barnen. Dessa uppdelades i cirklar om 10-12 lärjungar, varje grupp leddes av en "monitör" som med hjälp av tabeller, räknestavar och andra hjälpmedel kunde lära in en viss uppgift. I skolan undervisades i genomsnitt ungefär 150 elever av en lärare i samma skolsal. Viktor Rydberg som på 1830-talet gick i Lancasterskola var kritisk till denna skolform. I romanskissen Benoni Strand klagade han på oljudet i salen fylld med mer än 150 elever.

Trivialskolan. Jönköping hade inget gymnasium men däremot en högre trivialskola i fyra klasser samt en skriv- och räkneklass.

Gamla flickskolan. Stadens damer gjorde år 1834 en stor insats för att samla kapital. Det var en kraftprestation att den av koleran hårt drabbade staden kunde starta en ny flickskola, en arbetsskola för barn som var föräldralösa efter koleran. Tyngdpunkten i undervisningen låg på ämnen som sömnad, stickning och vävning men man undervisade även i kristendom och läsning. Tillverkade arbeten såldes och merparten av inkomsterna gick till dem som gjort alstren. Skolan fick en stor grundplåt genom försäljningen av handarbetsalster, tre societetsspektakel samt en gåva från drottning Desideria till den av kolera drabbade staden.
Ett flertal privata skolor fanns samtidigt. Kvaliteten på undervisningen både i de allmänna skolorna och i privatskolorna var periodvis låg, vilket framgår av skrivelser efter biskoparnas visitationer.

Koleran härjade värst i de kvarter som bildats genom utfyllnad av morasområden eller där det fanns brister i de hygieniska anordningarna. Genom utfyllnader höjdes marknivån så mycket att avloppsledningar kunde dränera området från Vindbron till Undergången.

Fakta är hämtade i Jönköpings Historia IV tryckt 1921, Jönköpings stads historia del II 1965 och i Jönköpingspromenader av Agneta Åsgrim Berlin. Den svartvita bilden har fotograferats av Weine Karlstedt och färgbilden av Gunnar Berglund, som även sammanställt texten.

400 företag har gjort det. Platsannonsera på Jnytt.se

Västerhuset, med exklusiva delikatesser

Seriefinal för Södra på Vallen på sönda!

Så firades första maj för 80 år sedan

Brånebacken - backen som ingen kände till