- Det är en mycket beklaglig effekt, och det är svårt att inte tro att det har haft med vårdvalet att göra, säger Sigvard Mölstad, professor i allmänmedicin på Lunds universitet.
Tipsa en vänFakta:
- Vårdvalet infördes i juni 2010 i Jönköpings län och innebär att invånare får välja fritt vilken vårdcentral de vill tillhöra.
- Vid införandet fick privata vårdcentraler som alltså inte drivs av landstinget börja etablera sig fritt.
- WHO konstaterade i sin årsrapport från 2007 at för mycket antibiotika är ett av de största hoten mot människors framtida hälsa. Detta eftersom resistenta bakterier ökar i takt med förskrivningarna.
- När Smittskyddsinstitutet 2007 började föra statistik över förskrivningar i landet låg Jönköpings län på runt 400 recept per tusen invånare och år. Fram till 2009 sjönk förskrivningarna i jämn takt till strax under 350.
- När vårdvalet infördes i länet vände trenden, och nu är användandet uppe i 2007 års siffror. Detta trots att regeringen för några år sedan satte ett mål att sänka antalet recept till 250 per tusen invånare och år i landet.
Kjell Lindström jobbar inom Jönköpings landstings forsknings- och utvecklingsenhet (FoU) som gör ständiga mätningar på länets vårdcentraler. Däribland antal utskrivna antibiotikarecept.
- Ökningen vi sett de senaste två åren beror främst på att tillgängligheten och antalet läkarbesök har ökat, vilket många gånger är direkt negativt. Många privata vårdcentraler har som affärsidé att ta emot så många patienter som möjligt och tar mer än gärna emot patienter med mindre allvarliga infektioner. Om alla som ringer får komma på läkarbesök blir det fler recept, oavsett hur bra läkarna är, säger Kjell Lindström som även understryker att vårdvalet har lett till en konkurrens om patienterna, vilket leder till fler recept.
Hotar byta vårdcentral
Han menar att det händer att påstridiga patienter som vill ha antibiotika kan hota med att välja en annan vårdcentral.
- Det händer att patienter uttrycker detta hot. Även om det inte händer särskilt ofta finns det där indirekt. Patienterna är vårdcentralernas inkomstkälla, och därför vill de ha så nöjda patienter som möjligt. Detta leder till att patientens vilja kan gå före läkarens bedömning, säger Kjell Lindström.
"Fullkomlig orimlig ökning"
Sigvard Mölstad, professor i allmänmedicin på Lunds universitet, var fram till årsskiftet med i Jönköpings landstings FoU-grupp. Han var bland de första i landet som lyfte fram frågan om sambandet mellan förskrivningar och antibiotikaresistens i början av 90-talet.
- Den ökning vi har sett i Jönköping de senaste åren saknar all motivation ur infektionssynpunkt och är fullkomligt orimlig. Det finns ingenting som förändrats gällande antalet infektioner eller hur allvarliga de är, säger Sigvard Mölstad.
Även han menar att antibiotika ibland används som konkurrensmedel för att få så nöjda patienter som möjligt.
- Jag kan mycket väl tänka mig att detta sker, även om det är helt felaktiga saker att konkurrera med, säger han.
Antalet förskrivna recept skiljer sig markant mellan olika vårdcentraler. Foto: Landstinget
Tillgänglighet som affärsidé
Jönköpings län hade tidigare 31 landstingsdrivna vårdcentraler, vid vårdvalet tillkom 21 vårdcentraler som ägs och drivs av privata vårdgivare.
I topp bland antalet antibiotikarecept ligger de privata vårdcentralerna Gislehälsan, Nässjö läkarhus samt Vrigstad Läkarmottagning, enligt landstingets siffror.
- De nystartade vårdcentralerna fick inte så mycket patienter som de hoppades på, så den ökade tillgängligheten var ett knep att värva patienter. Sen ska jag inte säga att läkare på privata vårdcentraler är sämre på att skriva ut antibiotika, men ju fler patienter man träffar, desto fler recept blir det. År man bestämd i telefonrådgivningen och inte träffar någon med hosta eller ont i bihålorna skriver man inte heller ut särskilt mycket antibiotika, men träffar man alla blir det många recept, säger Kjell Lindström.
Halland tydligt exempel
Hallands läns landsting var först ut med vårdvalsmodellen redan 2007. Då kunde man se en ökning av antalet förskrivna antibiotikarecept som stack ut markant från andra län. Även Stockholms landsting som följde året därpå visade samma effekt, enligt siffror från Smittskyddsinstitutet.
- Det är mycket svårt att inte tro att den ökade antibiotikautskrivningen har med vårdvalet att göra. Det är en mycket beklaglig effekt eftersom resistenta bakterier är ett så pass stort hot. Varje antibiotikakur underlättar att de resistenta bakteriestammarna ökar, säger Sigvard Mölstad.
Jnytt har försökt nå verksamhetschefer på vårdcentraler runt om i länet för en kommentar utan resultat.
Läs även gårdagens artikel om farorna med resistenta bakterier här.
Skriv ut
ترجمه این صفحه
Traducir esta página
Käännä tämä sivu
Bu sayfayı çevir
