Åtta år efter händelserna i The Dark Knight har Bruce Wayne (Christian Bale) hängt av sig Batmans slängkappa för gott och lever ett tillbakadraget liv på sin stora herrgård utan kontakt med yttervärlden. Gotham City har lyckats ta itu med stora delar av den organiserade brottsligheten och den mörke riddaren verkar inte behövas längre. Men plötsligt dyker en maskerad man vid namn Bane (Tom Hardy) upp och tvingar Bruce Wayne att åter dra på sig den svarta dräkten för att bekämpa ondska en sista gång. Kommer han att behöva göra den yttersta uppoffringen för att rädda Gotham från förödelse?

Det här med trilogier brukar vara en knepig balansgång för många filmskapare. Vissa klarar dem med bravur (Toy Story, första Star Wars-trilogin) och många brukar snubbla på den andra eller tredje filmen (The Matrix-uppföljarna, Gudfadern del tre). Att Christopher Nolan skulle leverera en sevärd film var det många som var övertygade om, men att han skulle lyckas så bra som han faktiskt gjort är mer oväntat. Batman Begins är fortfarande den bästa filmen i trilogin, men The Dark Knight Rises är inte långt efter. Nolans regi är lika skarp som i alla hans filmer och han lyckas bjuda publiken på en lång åktur med stora episka scener blandat med intima personporträtt.

Till sin hjälp har han återigen en lång rad fantastiska skådespelare. Christian Bale gör sin bästa tolkning av Bruce Wayne hittills och han låter inte lika brölande som han gjorde i The Dark Knight. Vid sin sida har han även Michael Caine och Gary Oldman, som spelar Bruces butler Alfred respektive polismästare Jim Gordon. Dessa två herrar har levererat lysande rollprestationer genom hela trilogin och de blåser med enkelhet liv i sina karaktärer och gör dem levande och intressanta. Michael Caine står för filmens kanske bästa scen som faktiskt är riktigt gripande och känslomässig.

Bland nykomlingarna ser vi flera skådespelare från Nolans senaste film, Inception. Joseph Gordon-Lewitt spelar den unge polisen John Blake, Marion Cotillard gör den vackra Miranda Tate och Tom Hardy är gigantisk och skräckinjagande som skurken Bane. Ingen av dessa toppar Heath Ledger eller Aaron Eckhart som spelade The Joker och Harvey Dent i förra filmen, men de levererar ändå skickliga rollprestationer. Dock är Anne Hathaway värd att nämna som gör en klockren tolkning av Selina Kyle, mer känd som Catwoman. Hon är lika sexig och betydligt mer handlingskraftig och mångsidig än Michelle Pheiffers legendariska tolkning från Batman Returns från 1992.

Filmen har vissa brister. Bane blir aldrig en lika bra skurk som The Joker eller Scarecrow, men samtidigt känns detta betydligt mer som en klassisk serietidningsfilm, vilket jag ser som enbart positivt. Det är en film på nästan tre timmar, som under speltiden hinner beröra i princip alla känsloaspekter i det mänskliga psyket och samtidigt får tiden att flyga fram. Det är inte Nolans bästa Batman-film, men det är en fantastisk avslutning på en av tidernas bästa filmtrilogier som alla bör se minst en gång. Betyget blir fem broar av fem möjliga.