Kärnan av den stadsplan som lades ut på Väster år 1864 efter bränderna år 1835 och 1854 begränsades av Kapellgatan, Kyrkogatan, Skolgatan och Gjuterigatan. Området där även Nygatan och Smålandsgatan ingår, bebyggdes mest med bostadshus i trä och två våningar. Industrierna placerades utanför den centrala sektorn.
Även i modern tid har denna stadsdel drabbats av bränder. Trots en utryckningstid för brandkåren på ungefär en minut från gamla brandstationen fick branden den 26 juli 1955 ett explosionsartat förlopp. Ett trähus i två våningar var helt övertänt när de första 16 brandmännen anlände till brandplatsen. Husen var sammanbyggda utan avskiljande byggnadsdelar. Över 100 personer utrymdes och ett 30-tal familjer blev hemlösa men ingen var allvarligt skadad. Värst drabbades husen mot Barnarpsgatan och södra delen av Smålandsgatan. Orsaken till branden kunde aldrig fastställas. Många hyresgäster hade förlorat allt de ägde och bl a Jönköpings-Posten anordnade insamling till de drabbade familjerna. Musikcaféet Gasellen etablerades i södra ändan av kvarteret när de nya husen uppfördes.

Idrottsmagasinet som var dominerande sportaffär i Jönköping under ett antal år låg i hörnet Nygatan/Barnarpsgatan. Som granne på Nygatan hade man Skoglunds cykelverkstad. Vid utgrävningar i kvarteret Hemmet för Länsförsäkringar påträffades, utöver en begravningsplats , spår av bostäder och hantverk. Det upptäcktes även stora mängder smidesslagg och färdiga produkter som bultlås, knivblad och ljushållare. Under tiden från 1300-talet fram till omkring 1700 höll man på med grytstöpning här, typiska produkter för Jönköping.



Litet längre västerut på Nygatan hade disponent Bernhard Hay år 1878 uppfört ett ridhus, vilket de tre hästhuvudena i fasaden fortfarande påminner om. Nygatan mynnar sedan i Kapellgatan vid Sofiagården. Här höll Rädda Barnen sina höstbasarer under lång tid. Karin Juel bodde hela sin uppväxt i Jönköping och deltog sedan under en följd av år vid höstmässorna med sång, föredrag och kåserier. Hon slog igenom som vissångare med kusinen Martin Kochs visor Lyckan och Blomman. Hon var särskilt känd för sina radioframträdanden, bl a som Olga från Jönköping. Mindre känt är kanske att hon skrev ett antal romaner både i eget namn och under pseudonym.

Skjutstation och stall
Den historiska kartan över norra delen av Västra Förstaden 1888 som Sven Larsson upprättat visar att Smålandsgatan gick tvärs över Västra Storgatan och Västerhuset ända ner till Järnvägstorget. Andra kartor återgivna av Bo E Karlson visar inte att Smålandsgatan varit utlagd i hela sin teoretiska längd. 1945 köpte Köpmannaföreningen fastigheten Västra Storgatan 3-5 med en 35 meter lång tomt som fick bebyggas i fem våningar och med överbyggd gård. Den gården vette mot den avskurna Smålandsgatan. I oktober 1953 var Köpmännens hus klart för invigning i samband med föreningens 50-årsjubileum.
Nära Smålandsgatan, sydväst om slottsområdet, byggdes på 1830-talet en skjutsstation av ett bolag som fått koncession på 10 år. Här fanns bl a ett stall med plats för 42 hästar. Betydelsen av skjutsinrättningarna i Jönköping minskade när järnvägen började fungera på 1860-talet. Det nya gasverket på den intilliggande tomten inkräktade dessutom på utrymmet för skjutsstationen.

Fakta har hämtats i Bo E Karlsons bok "Bebyggelse i Jönköping 1612-1870", "Jönköping brinner" av Bernt Gunnarsson och "Jönköpingspromenader" av Agneta Åsgrim Berlin. Den gamla bilden har tagits av Weimar Karlstedt. Texten är sammanställd av Gunnar Berglund som även fotograferat den nya bilden.