Förslaget till ny lärarutbildning som på onsdagen presenterades för regeringen av utredare Sigbrit Franke, för detta chef för Högskoleverket, möts av blandade känslor på högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Sverker Johansson, utbildningschef, ser både fördelar och nackdelar med det nya förslaget som bland annat innebär att utbildningen delas upp i två yrkesexamina: grundlärarexamen (förskola, förskoleklass och årskurserna 1-3, 4-6 och fritidshem) och ämneslärare (årskurs 7-9, gymnasie- och vuxenutbildning, praktiska och estetiska ämnen).

Sverker Johansson, Eva Hulting och Anders Bergman ser både för och nackdelar med förslaget till en ny lärarutbildning, "En hållbar lärarutbildning".

- I den förra reformen 2001 gjorde vi en konservativ tolkning, och det har vi igen nu i det nya förslaget. Vi har hela tiden haft en igenkännlighet vad våra utbildningar leder till, säger Sverker Johansson, utbildningschef. Men vi tappar brobyggarna. Sådana som vill jobba både i förskola och mot tidiga år, och de med udda ämneskombinationer, säger han.

Ännu tydligare
Förslaget innebär alltså att HLK kan bli ännu tydligare i vad de blivande lärarna egentligen utbildar sig till. Enligt utredningen innebär också förslaget att de tjugosex lärosäten som finns i landet kommer specialisera sig mer på olika inriktningar. Men målet för HLK är att behålla alla sina utbildningar, från förskola upp till gymnasieålder.
- Vi behöver varandras kompetens i huset, säger Anders Bergman, utbildningsledare.
För att höja läraryrkets status ska man få dubbel examina. Både en yrkesexamen och högskoleexamina, något som Anders Bergman tycker är bra.

Kort tid på sig
- Men jag ser ett logistiskt problem. Vi har kort tid på oss att inventera vår kompetens, ansöka om nya examensrätter och framställa ansökningsmateriel som blivande studenter kan söka till. Jan Björklund lät också ovanligt svajig på rösten när han sa att den nya utbildningen skulle kunna börja redan 2010, menar Anders Bergman.
För att kunna införa den nya utbildningen, och läroverken ska hinna ikapp, föreslås att intagningen till lärarutbildningarna fryses under läsåret 2009/2010. Senast något liknande gjordes var i slutet av 1980-talet.
- Spontant ser jag finansiella problem. Färre intagna innebär färre inkomster, säger Anders Bergman. Men det är bra att få tid och kraft till det nya, säger Anders Bergman.

Andreas Wass är snart examinerad gymnasielärare i historia och svenska. Han satt med i den bedömningsgrupp som gjorde en uppföljande utvärdering av 2001 års utbildning. Han är kritisk till utredningen.
- Den utbildning som sjösattes 2001 har inte fått någon chans. I utredningen har man utgått från hur det var då, och inte hur studenter som precis gått ut, eller ska gå ut tycker om utbildningen. Och det är problematiskt, menar han.
Han menar också att studenter som har gått den senaste utbildningen känner en oro ifall deras utbildning kommer räknas som lika mycket värd på grund av den negativa debatt som varit om läraryrket.
- Det viktiga är att höja läraryrkets status, säger Andreas Wass.



Anna Thor, facklig förtroendeman i Lärarförbundet, Jönköping, tycker att förslaget att dela upp yrkeskåren två är uruselt.
- Det jag har hört om förslaget låter som att man vill ta tillbaka utbildningen till 50-talet. Man gör vattentäta skott mellan att vara lärare i olika årskurser. Man måste se lärandet i ett livslångt perspektiv.
Hon är också tveksam till att det nya förslaget skulle höja läraryrkets status.
- Det enda som höjer statusen är höjda löner, säger hon och tillägger att om man nu får dubbelkompetens i dubbla examina, borde lönen höjas rejält.